Berättat av Siri

✏️ Berätta hur du föreställer dig ditt liv 2050

Godmorgon, 27 Maj 2050

idag jag vaknar klockan 8.00 när min väckarklocka ringer. Ljuset skiner genom fönstret och bländar mig tillfälligt. Jag stiger ur sängen, leende. Idag är en speciell dag. Eljie, min hund, som sover bredvid öppnar ena ögat och stirrar på mig. Det är hennes födelsedag. Jag säger till henne att stanna där, för jag ska förbereda något alldeles speciellt för henne. Tyst smyger jag in i köket och tar fram smeten jag förberedde igår ur det självkylande skafferiet. I den finns sötpotatis, ägg, potatis, mjöl och mjölk. Det är en pannkakssmet. Jag placerar ett stekjärn på plattan. När jag har smort den med smör börjar jag steka pannkakorna. Det är lugnande och jag är glad för tystnaden som omfamnar mig. Det finns inget störigt bipande som avbryter mina tankar, eller någon som ropar till någon att stanna.

Så var det när jag var liten, ljudet fanns överallt, och bipandet, det var störigt. Men nu är det lugnare. Inga glänsande bilar som tutar på en, ingen mobil som man stirrar på hela dagen. Efter kriget med Ryssland hände något som jag fortfarande inte förstår. Elektroniken, främst mobilerna, slutade fungera. Helt. Det blev kaos i världen. Men till slut lugnade det ner sig och man lärde sig leva utan mobilerna och elektroniken. Nu är det mycket bättre enligt mig. Jag bor i Sverige på landet, med närmaste skidbacke tillräckligt nära för att gå till. Jag lever ett lugnt liv med in dotter och hund. Vi har tillräckligt för att klara oss efter novellen jag skrev, som lyckligtvis nog blev en succé.

Mina tankar avbryts när min dotter kommer in i köket leende. Jag har gjort klart pannkakorna och hon tar upp en bit och äter den innan jag hinner säga något. Medans jag fixar tallrikarna går hon och väcker Eljie. Snart ser jag ett brunt huvud som kikar in genom dörren och jag ler brett. Vi sätter oss ner och Eljie vaggar glatt med svansen. Vi sitter på golvet och Eljie får ett par pannkakor, det är ju hennes födelsedag. Det tar ett par minuter men pannkakorna är snabbt uppätna. Jag säger till min dotter att skynda sig och göra sig redo för skolan, bara för att det är Eljies födelsedag betyder inte att hon får missa skolan. En kvart senare cyklar hon iväg nerför grusvägen för att möta hennes vän som bor ett par hundra meter bort. Jag ler, och efter att ha tagit ut Ellie går jag till mitt kontor. Just nu jobbar jag med att skriva en till novell. Ellie får ligga ner bredvid mig när jag jobbar. Jag tar bara paus för att äta och gå på toa.

Innan jag vet av det är klockan två och jag hör in dotters glada skratt kommande närmare. Hon är hemma. Jag ler för mig själv och går för att möta henne vid dörren. Eljie följer efter mig och samma sekund som hon ser min dotter springer hon ut ur dörren för att möta henne. Hon har precis parkerat cykeln och när hon ser Eljie springer hon också för att möta henne. När de kommer fram till varandra hoppar Eljie med framtassarna och min dotter fångar dem. De dansar runt en stund men kommer sedan springande mot mig och min dotter omfamnar mig. Jag hämtar lite mat från köket och vi går ut och sätter oss på en bänk för att se solen sjunka. ett är halvljust och himlen är färgad i orange, rosa, röd och gul. Det är otroligt fint. Vi sitter där länge, när solen sjunker tittar vi på stjärnhimlen en tillslut blir det för kallt och vi går in. När min dotter gjort läxan är maten klar och även denna gång får Eljie speciell mat.

Det har varit en speciell dag, tänker jag när, efter att ha lekt lite med Eljie, jag säger godnatt till min dotter och går sedan och lägger mig. 🙂

Ålder: 39 år

Yrke: Författare

Husdjur: Mindre Rhodesian Ridgeback, namn: Eljie, tik, 2 år.

Bor: Sverige med sommarhus i Frankrike.

Barn: dotter 12 år