Berättat av Siri

📆 Vilken dag vill du berätta om?

13.02.2023

💬 Om du vill, berätta lite om dig själv och vad du tycker om att göra

✏️ Berätta om en dag i ditt liv

13/2-23 – Enskede, hemma hos mig.

Morsning Korsning dagboken!!!

Jag heter Siri och jag fyller snart tolv år. I morse väckte mamma som vanligt mig genom att tända taklampan – då är det nämligen omöjligt att sova vidare, trots att jag vill det.

Jag masade mig upp ur sängen och uppför trappan till köket, jag bor ju i källaren nu när vi har renoverat där. Jag tror att både jag och min lillebror Sixten njuter av att äntligen ha egna rum. Jag kan läsa hur länge jag vill och han kan lyssna på Nalle Puh skivorna på högsta volym (eller Loranga, jag tror att han kan berätta den helt utantill nu…). Klockan tio i åtta prick gick jag med Sixten till skolan, endast iförd pyjamas, jacka och stövlar. När jag kom hem tog jag en lång, varm dusch, men säg inte det till pappa för det är ju så himla dyra elpriser nu!

Som vanligt ringde först Emma, som ville att jag skulle ta med min “lilla bok med ugglor på – den som vi skrev ner alla namnen på killarna i årskursen”, och sen Agnes som bara undrade vart jag var. Jag blev nämligen precis som vanligt sen till korsningen där vi (jag, Agnes, Emma och Ylva) möts varje morgon för att gå till skolan tillsammans.

På vägen till skolan bestämde vi att vi skulle testa att kolla på Young Royals efter skolan – den har ju fått så bra kritik, och om det inte var något för oss så skulle vi kolla på Anne på Grönkulla.

Till lunch i skolan var det Korvstroganoff med ris, gräddfil och saltgurka. Casper som sitter vid mitt bord i matsalen åt saltgurkan på att väldigt äckligt sätt. Jag och Emma blev väldigt, väldigt äcklade. Eftersom vi såg så mycket fram emot att kolla på Young Royals kändes det som att dagen släpade sig fram, även om det är vår kortaste dag. Men när vi äntligen slutade tågade vi glada i hågen hemåt mot Emmas hus.

Vi blev dock ytterst besvikna på Young Royals. Det var jättetråkigt! Så vi bläddrade runt på olika kanaler i ungefär tre timmar utan att hitta något. Det slutade med att vi fick kolla på Ijustwanttobecool. Joel blev kriminell, men jag kan inte säga att han var särskilt duktig som tjuv.

Precis när vi hade satt på en video där Viktor skulle klara någon slags bana – vilket också gick jättedåligt – så ringde alarmet som sa att vi måste gå till Kosmosklubben. Vi har robotbygge-och-programmerings-kurs där varje måndag. Tyvärr så är ledarna, tre tjejer i nian som alla heter något på E, väldigt dåliga på att lära ut. När vi kör programmering väntar de inte på oss utan bara läser vidare på instruktionerna i rask takt. Och när vi har robot-bygge så hittar de inte delarna som vi behöver till vår robot. De säger att de ska fråga någon man som jobbar där, så att vi får delarna till nästa gång, men det glömmer dem bort! Och typ 20 minuter innan vi slutar kommer några killar dit som ska programmera efter oss. Då brukar vi avsluta en kvart tidigt, men det är ju bara skönt! När vi kom hem till Emma igen skyndade vi oss att äta mat. Stekt falukorv och makaroner. Det var synd för jag fick inte äta med mitt välling-mått (eller mitt och mitt, jag gillar att äta med ett välling-mått som Emmas pappa – Den Fule Men Barmhärtige Ankfadern – har hemma). Trots att vi skyndade oss så mycket vi kunde blev vi ändå sena. Fast det blir vi ju ändå nästan varje måndag…

När vi kom till scoutstugan såg vi att Hugo, en ledare som mest sitter i scout-styrelsen, var där. Det bådade inte gott; varje gång Hugo är där så måste vi prata om demokrati och regler och sådant som är tråkigt. Men en bra sak med mötet var i alla fall att vi bestämde att vi ska laga Fattiga Riddare på nästa möte! Det ska bli roligt.

Jag och Agnes bor åt samma håll, så vi brukar alltid gå hem tillsammans. Det gjorde vi även denna dag och när vi hade skilts åt vid hennes hus skyndade jag mig de hundra metrarna som skiljer våra hem åt.

Väl hemma bytte jag om och borstade tänderna så fort jag kunde, ty scoutmötet slutar först vid halv nio och då tar det ofta en kvart för oss att gå hem, så jag brukar inte ligga i sängen förens klockan är runt nio. Och det är egentligen då jag ska släcka säger mamma. Men jag brukar ofta läsa i en halvtimme extra – sch berätta inte för någon!!! Och när jag har läst vrider jag upp min väckarklocka och sätter på ett avsnitt av Söndags-Morgan på min telefon. Jag håller på att lyssna på alla avsnitt som de någonsin har sänt, bakifrån alltså. Just nu är jag på mitt trettionde avsnitt!

Tack och hej – ost (som vi sa på simskolan)

/// Din Siri 🙂