Berättat av Helena

📆 Vilken dag vill du berätta om?

09.06.2022

✏️ Berätta om en dag i ditt liv

Hej, jag heter Helena och här kommer jag att berätta om en jättefin skoldag!

Full av glädje och spänning vaknade jag upp klockan sex. Det var nämligen skolavslutning och det var min sista dag i Visättraskolan. Så fort jag slog upp ögonen så stod jag upp och gick till köket där min mamma väntade på mig med en skön frukost. Det var amerikanska pannkakor med Nutella. Både jag och min mamma var upphetsade och nervösa inför skolavslutning och det var mest för att jag skulle hålla ett elevråds tal inför hela skola. När jag var klar med frukosten så tog jag pappret som jag skrev min tal på och började öva på den inför min mamma och min mormor. De sa till mig att jag gjorde det bra och att jag kommer att lysa när jag går upp på scenen. Jag stretchade lite och borstade tänder med mint tandkräm. Snart efter så klä jag på mig kläder som min mamma har köpt till mig just för den här dagen. Det var en vit CK tröja, blå jeans, en blå denim jacka och vita Nike skor. Jag la lite maskara på och sen så satt jag i stolen i våran ”makeover” förråd och lät min mamma locka min hår. När hon var klar kramade jag både henne och min mormor och lämnade huset.

Långsamt gick jag nerför backen till fots. Efter några minuter var jag i skolan och började öva både min elevrådstal men också klassens tal. Innan vi skulle gå upp till skolgården där alla föräldrar och barn samlades så tog jag några snabba selfies med lärarna och gav min huvudlärare en present.

Det var dags att gå upp. I vägen stötte jag på Tikki som var en av skolans pedagoger. Jag sa till honom att jag var nervös inför talen och han stöttade mig genom att säga att stress kan vara bra i de här situationer för att man inte ska råka göra fel.

Vi kom upp och lyssnade först på fina låtar som kören sjöng till oss. Medans de sjöng hade jag en kort snack med min vän Vilmer och Kerem gällande talen. De båda sa att de var nervösa inför hela avslutningen. Jocke som var en av skolans personal läste upp mitt namn och långsamt gick jag fram till scenen. Med darrande fötter och bultande hjärta började jag läsa upp talen på en mikrofon. För nån konstig anledning så förlorade jag all min stress och förtroendefullt läste talen. När jag läste upp klart kunde jag höra hela publiken klappa. Snart efter, lämnade jag scenen och gick tillbaka där mina vänner väntade på mig med ett glatt leende.

Vi väntade igen och kören fortsatte sjunga när mina två klasslärare och rektorn kom på scenen. Det blev tyst och snart efter så började de dela ut stipendium. Det var nämligen jag som fick en av de tre stipendium. När jag skulle gå upp till scenen och hämta den så såg jag min mamma i publiken som klappade och skuttade av glädjen. Ord kan inte förklara hur glad jag var att jag fick veta att min hårdarbete blev relevant till slut. Jag kramade min lärare Malin och lämnade scenen då mina vänner grattade mig. Jag andades häftigt och vilade lite innan det var dags för allra sista talen.

Jag och mina tre vänner höll en gemensam tal som handlade om våran tid i skolan. Vi läste klart och alla klappade. Jag och Zainab vinkade till våra föräldrar innan vi gick helt borta ur publikens synhåll. Jocke spelade upp glad sommarmusik och alla sexor skulle ta en helium ballong och släppa den. Det kändes ganska kul och gjorde så att vi kände oss speciella.

Snart var det dags att gå ner till klassrummet igen. Jag gick ner tillsammans med Zainab och vi pratade kort om stipendium som vi fick. Vi kom till klassrummet och där så skulle vår klasslärare Malin dela ut kuvert med våra slutbetyg. Jag fick ett litet svart kuvert och öppnade den. Bredvid nästan varenda ämne kunde jag se ett A. Till slut var det dags att gå hem så jag kramade min klasslärare och kunde inte låta bli att gråta. Det var en blandning av olika känslor som var både positiva och negativa. Jag sa hejdå till alla lärare som var i våran klassrum och med min mamma och mormor lämnade jag den och fortsatte gråta. Inom två minuters tid var vi hemma. Där gick jag till toan, torkade bort rinnande tårar och med stolthet visade mina betyg till mina föräldrar och min mormor.

Det var ett underbar dag och jag kommer aldrig att glömma ett enda sekund av den så länge jag har mitt minne!