Berättat av Leon

✏️ Berätta hur du föreställer dig ditt liv 2050

4/12-2050

Jag vaknade av att min A-Iphone ringde och sa att jag skulle börja klättra om fem minuter, så jag hoppade upp ur sängen medans min AssIstent tog på mina kläder. När jag hade kommit till mitt kök så tittade jag ner på molnen genom ett fönster som jag stod på medans AssIstenten gjorde mitt dagliga frukost piller. När jag efter det hade svalt pillret så gick jag ner till min AbIl och sa att den skulle köra till jobbet.

När jag kom fram så gick jag direkt till uppvärmnings väggen och började värma upp mig. När jag hade gjort det så gick jag till en av dom svåraste jag har klarat av. En 7c, en av dom svåraste väggarna i hela ”studion”.

Jag kämpade och kämpade, och till slut så lyckades jag! Efter det så gick jag upp igen och vilade lite. När vilostunden var klar var det bara en sak till. Jag gick och satte mig i AbIbilen och sa att den skulle åka till Administraklatorgatan 68. När vi var framme så gick jag in i huset, in i klätterhallen och där var det. 8c, en av dom svåraste klätterlederna i hela världen. Det var en stor publik, minst 50 personer som väntade på mig. Mitt hjärta bultade. Dunk dunk dunk dunk. Jag gick fram till väggen och kollade upp på den. Väggen har kallats för djävulens vägg, och det med en anledning ser jag nu. Dunk dunk dunk dunk. Nu tusan nu skulle jag göra det! Jag hoppade smidigt och snabbt upp på den första klossen och tog tag i den andra klossen. Hoppade upp igen men på en annan kloss medans jag fortfarande höll i den andra klossen. Nu kom den svåra delen, man behövde hoppa -medans man är två meter högt upp- 1,5 meter långt.

Jag gjorde det. J-jag lyckades! Jag lyckades hoppa 1,5 meter långt medans jag stod på en 5 cm lång kloss! Jag skyndade mig den sista biten och klarade det! Jag klarade en 8c! Genast hoppade jag ner, oj. Big mistake. Bröt benet och svimmade.

Och nu ligger jag här. Fastklistrad i en säng för resten av mitt liv… Doktorn sa att jag aldrig kan klättra igen.